Knölarna fick övervintra på vinden i sällskap med en tredje knöl som jag fått av en snäll kollega och när våren närmade sig köpte jag ytterligare tre knölar, tänkta att bli vackra blommor i orangeröda färger.
För att få en tidig start grävde jag i påskas ner mina knölar (som dessvärre såg lite torra ut) i stora krukor. Dessa vattnades och ställdes enligt konstens alla regler ljust och svalt framför fönstret på vår vind.
Veckorna gick och inget hände förutom att hela golvet på vinden en dag var prickigt av jord som krafsats upp. Det var mössen som sett mina knölar som ett extra matförråd och nu krafsat runt i krukorna! Somligt var nog uppätet, men det som fanns kvar slängde jag resolut ner i papperspåsarna igen i väntan på bättre väder.
I mitten av maj gjorde jag så i ordning mina stora krukor utomhus, grävde ner tre ynkliga knölar i varje och började vänta...
Till min stora glädje sköt efter en liten tid de första bladen upp och jag höll noga utkik efter frosten.
Men så en dag var allt borta och det såg ut som om mössen eller råttorna varit på besök igen... Efter samtal med maken framkom det dock att det var HAN dragit upp både blad och knöl i tron att det var ett stort och frodigt ogräs. Knölen räddades från komposten och jag tappade helt tron på att någonsin få se några dahlior.
MEN NU BLOMMAR DEN FÖRSTA! Helt underbar och värd allt besvär!
Två till har kommit med kraftiga blad och bilder på dessa i full blom hoppas jag kunna återkomma med...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar