Jag tänker på Alperna, kapten von Trapp, min söta shetlandsponny och naturligtvis blomman.
Jag har alltid tänkt mig blomman Edelweiss som något skirt, vitt och fantastiskt vackert och med spänning har jag väntat på att fröna jag köpte i Österrike i våras skulle gro och slå ut.
Många frön sådde jag och många små plantor blev det. De som vuxit bäst är de i krukan på drängstugans trappa och nu i sommarens elfte timme har de slagit ut i blom.
Men ärligt talat, är blomman egentligen så mycket att sjunga om?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar